telefon

Det första jag gjorde när jag kommit av planet var att ringa till min mamma och berätta att allt hade gått bra.
När vi lagt på var det något som kändes fel, det var något jag borde göra.
Jag tänkte länge innan jag kom på, kom på att jag borde ringa till dig.
Ringa till dig och berätta att allt hade gått bra, att vi hade haft det jättebra.
Men nu kan jag inte ringa dig, och det gör ont.

fan

Man tror att man har så mycket tid,
att man har all tid i världen.
Man tror att man det inte gör något att man kanske inte hälsar på så ofta eller ringer,
eftersom man har all tid i världen.
Man tar för givet att folk ska finnas med på musikaler , studenter och bröllop,
eftersom man har många år kvar att leva.

Men tiden vi har med varann, det är inget vi kan rå över.
Människor kommer och människor går, men det finns inget vi kan göra åt.

Så hur ska de nu gå, på alla tillställningar jag tagit för givet att du ska finnas med på.
Hur ska jag kunna gå vidare, och lämna dig bakom mig?


det är någon som saknas

det är någon som saknas, det är någon som borde vara här.
det känns i hjärtat att du är borta och jag vill inte må såhär.
för varje andetag jag tar så tar jag ett andetag längre ifrån dig
och allt jag egentligen vill är att du ska vara här hos mig.

RSS 2.0